Kurs i svenska språket del 1

Det heter ett örhänge, flera örhängen.


INTE ETT ÖRONHÄNGE, FLERA ÖRONHÄNGE!!!!

Vad i helvete gör jag?

Jag har suttit och bläddrat igenom modebloggar (kristianstadfolks modebloggar dessutom) i över en timme och känner mig helt hjärndöd. Det smittar liksom. Man blir fördummad. Om jag fortsätter på detta vis kommer jag väl snart tycka att torsdagskrönikorna i tidningen City är välskrivna och smarta. Hemska tanke.

Mina rutiner är rubbade för jag kan aldrig sova när jag ska och inatt drömde jag att jag sprang hela natten. Jag hade snott två vapen och en nyckelknippa och var jagad. Tur att det är lite action i mitt liv, även om det sker när jag sover.

Igår var Jossan och jag i Malmö och köpte kläder. För mycket kläder. Jag blev trött i benen och i plånboken, men jag mår bra av nya saker. Mitt begär efter omväxling tycks vara omättligt. Men det är väl bättre att jag byter ut materiella ting än att jag byter ut människor, inte sant? Jag är så bra på att komma upp med teorier som rättfärdigar mina beteenden.

Här kommer dagens outfit. Den består av en vanlig jävla hund som inte får plats i en handväska, mjukisbyxor med bortklippt resår (för att magen ska få plats när man äter), ett stulet linne och en hoodtröja som ingen annan ville köpa från skateshop. Mina håliga raggsockar fick inte plats på bilden.

Det är julafton och Axie och jag har huset i Åhus för oss själva. Jag är hungrig och behöver sömn. Det har varit väldigt dåligt med den varan i natt. Men det gör egentligen absolut ingenting, för jag är lugn och tillfreds. Mamma sjunger i kyrkan och Pappa, Ivar, Svante och Mormor är där och lyssnar. Jag avskyr kyrkan och har en krasslig hund att passa. Tittar på Kan du vissla Johanna och klappar hunden istället.

Det första jag gjorde när jag kom till Åhus idag var att kolla så att granen såg rätt ut. Hur den är pyntad spelar ingen större roll. Det är toppen som är viktig eftersom det där ska sitta en pappersgran. Jag vet inte hur gammal Vanessa var när hon tillverkade den, men om en knapp månad fyller hon 30. Min älskade lilla storasyster. Jag vill krama henne. Jag vill krama henne frisk. Jag vet att det inte går men jag önskar. Önskar att det var rättvist.

 I övrigt är min jul så mycket bättre än jag hade kunnat föreställa mig. Och nu kom min familj hem!

suck

Det tär på mig att vara duktig. Jag följer mitt nya matschema och jag går på mina möten. Jag försöker hålla mig sysselsatt, men i kväll tvivlar jag. Tvivlar på att det kommer bli bättre. Tvivlar på att jag någonsin kommer att hitta rätt i livet. Jag är röksugen och har tre cigaretter, men jag tänker inte röra dem för av någon konstig jävla anledning så är jag stark och envis. Jag förstår bara inte nyttan med detta beteende. 

Vem skulle ha rätt att skälla på mig om jag gav upp och släppte efter? Om jag fortsatte mitt självdestruktiva leverne. Om jag var dum skulle jag gå jag köpa glass, godis och kakor, äta dem för att fylla mitt omättliga inre tomrum och sedan spy upp alltihop igen. Jag skulle ta ett par glas vin, en näve piller och några cigg. Eller så skulle jag desperat tigga hit något meningslöst ligg. Sen skulle jag skrika åt världen att jag minsann inte har några förpliktelser till någon. Som om världen skulle bry sig. Som om jag inte hade förpliktelser till mig själv. 

Det är tur att jag inte är dum för tillfället för i slutet av dagen är det jag som måste leva med mig själv och jag tror inte att jag kan svika mig själv särskilt många gånger till om jag ska klara av det. 

Väntrum

Jag sitter i ett väntrum och väntar. Det är ju det man ägnar sig åt i väntrum. Idag görs det nya neuropsykiatriska undersökningar. Jag har gjort första delen av testet, gått en promenad till maxi, tagit en ritalin och ätit ett äpple. Om en kvart ska jag göra samma test igen och sen får jag väl kanske reda på hur knäpp i huvudet jag är nu för tiden. Kanske får jag byta från concerta till ritalin. Kanske skulle jag fungera bättre då. Igår var jag hos en dietist som gav mig ett matschema att bli slav under. Det blir nog bra. Synd att det inte står att man får äta lussebulle för det hade jag velat ha. Jag ska springa istället. Men först adhd-test, paus och vårdcentralen för andra tester. Jag tycks ha lite för lite blod.

nystart nummer 732

Jag har gått lite i ide och hade kunnat gå i kloster utan problem, om jag inte vore emot religion. Jag har inte druckit alkohol på över en månad och slutat röka har jag också. Jag kände mig ofräsch, jag fattade onödiga beslut, jag blev om möjligt ännu fattigare, jag slösade bort min tid och tappade fokus. Visserligen är mitt fokus fortfarande en smula diffust, men eftersom jag håller mig klar i skallen så är chansen större att det klarnar, så småningom. Alltså är jag samma gamla Hanna som jag var fram tills sommaren 2006 ungefär. Skittråkig fast vettig. Bara lite mer ärrad. Men jag är bra på att förtränga. Nu ska jag bara hitta ett sammanhang där folk inte vet något om mitt förflutna. Jag vill höra till någonting, någonstans. Lycka till till mig. 

Hunden hickar så sängen skakar. Det kanske kan vagga mig till sömns. Lycka till igen.