im back

Jag är svängig.
Imorse efter fem timmars sömn väckte Axie mig. Hela natten hade hon försökt tränga ut mig från sängen som står mitt i ett berg av kläder. Det är kaos runt omkring mig som vanligt. Jag är som en tornado. Min mun smakade fortfarande rödvin och hunger. Muttrande rotade jag fram ett halsband och ett koppel som inte ville hakas ihop för mina händer ville inte som jag ville men till slut tvingade jag dem att lyda. Påväg ner för trappan och i skorna beklagade jag mig fortfarande och bad i samma mening om ursäkt för att jag beklagat mig för dom är snälla som låter mig bo här och ha min hund här och då är det klart att jag inte ska klaga för att folk och hundar vaknar tidigt.
Allt blir så diffust av vin och sömnmedicin och sömnbrist. Jag skäms när jag är diffus och seg istället för blixtsnabb, knivskarp och klarsynt.
Efter concerta, ägg, bacon och kaffe kom jag på mig själv med att ha bläddrat igenom hela Kristianstadsbladet och hela Svenska Dagbladet utan att uppfatta ett enda ord eller lägga märke till en enda bild. Jävla dimma. Jag grät en skvätt och mumlade fram att jag nog ville läggas in igen. Fick kramar och blev ensam igen.
Någon timme senare log jag igen och skuttade istället för att hasa. Utan känd anledning. Imorse var jag svag och värdelös och nu är jag ett självälskande geni. Var är logiken? Var är balansen?
Eller jag kan nog ett rätt bra recept på humörhöjare. Metylfenidat och skadeglädje. Prova. Tja