Jag har bott på runt 15 olika adresser och ibland har jag egentligen inte riktigt bott på någon adress alls. Av dessa är min nuvarande den jag bott på tredje längst. Visserligen med olika personer, i olika konstellationer. Men ändå. Det kliar i kroppen och trots att och egentligen avskyr att flytta (till exempel när man vaknar av att stress-eksemen på fingrarna kliar men inte har en jävla aning om vilken flyttkartong kortisonsalvan befinner sig i) så vill jag röra på mig nu. Den här flytten känns faktiskt ovanligt lugn. Eventuellt för att den inte är följden av något dramatiskt uppbrott eller för att den inte är en impulshandling. Men kanske också för att jag känner mig trygg i skolan och i livet i övrigt. Trygg, men aldrig stilla. Det är så jag vill ha det. I alla fall just nu.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)