Ibland önskar jag att jag var mer dramatisk. Då hade jag kunnat skriva här hela tiden. Jag menar om saker och ting kunde göra mig lite upprörd så att jag kände att jag behövde spy ur mig en massa hat. Jag  har så mycket tid och energi över att jag hade kunnat hata på heltid. Det finns faktiskt saker som jag hade velat reagera på. Det finns folk jag hade velat känna behov av att ifrågasätta, men nu gör jag inte det. Detta gör att jag är väldigt ointressant för allmänheten, men vad gör det egentligen?

Jag har funderat på att skriva om min "kamp" mot ätstörningarna. Ibland får jag ett sug av att dela med mig, men jag tvekar hela tiden. Skriver och suddar. Det känns ju jobbigt om man inte ska kunna krama ut något positivt av de senaste 10 årens jävla trams. Jag måste bara komma på hur man bäst gör det.

fjortonde februari

Jävlar vad jag är hemmafru idag. En ganska osnofsig sådan, i löpartights, lillebrors handbollströja och smutsiga tubsockar. Har städat köket hela dagen, dammsugit lite, handlat och varit på bibblan och lämnat böcker i tid (!). Nu ska jag baka en kaka, göra köttfärssås till matlådor och försöka ha maten klar lagom tills min kille kommer hem från jobbet. Idiotiskt nog började jag just måla naglarna med. Jag kommer fucka upp det inom fem. Det är alltid samma sak. Varför är jag sämst?

Jag hade tänkt snygga till mig lite eftersom det är alla hjärtans dag, men det känns inte lönt. Kläderna ska ju ändå av liksom.

Puss

Fettotisdag

Jag får väl ta tag i den här bloggen lite kanske. Det snöar som fan och jag har varit uppe sen halv sex. Kände mig rätt pigg och så, men efter att ha tvättat två maskiner och gymmat en stund så vill jag helst gå och lägga mig igen. Kanske beror det på att jag satte mig och började fibbla med jobbiga papper till CSN och soc. Man blir trött av sådant kan jag meddela er driftiga, begåvade eller äckligt bortskämda snorungar som aldrig behövt göra något liknande.

Ibland blir jag kreativ av att vara fattig, men det står fan stilla på det planet nu. Jag har ett rum i min lägenhet som skulle vara min kreativa verkstad, men istället har det blivit ett skräprum där jag slänger in saker jag inte orkar se eller ta itu med. Jag vet inte om jag är inne i någon form av sorgperiod efter butikens krasch. I så fall tycker jag att jag kan lägga av med det snart. Det är inte speciellt sexigt att vara så gnällig och lame som jag är nu liksom.

Nog klagat för idag.