Jag skulle ju blogga massor på sportlovet, hade jag tänkt. Det är inte lätt när man inte kan sitta stilla.
Nu ska jag försöka förklara hur de kan komma sig att jag är på bra humör, trots jag just skrev dåligt på naturkunskapsprovet för bara någon timme sedan. Jag förstår det knappt själv nämligen.
Att hålla isär prestation och person har alltid varit en gren jag behärskat så illa att jag låtit bli att ens ställa upp i motionsklassen. Har det gått dåligt i skolan så har jag straffat mig genom att hoppa av, för att undvika fler misslyckanden. Och fler anledningar att skälla på den där dumma jävla Hanna Virrpanna som inte fattar någonting om det inte går att se med blotta ögat.
Min normala reaktion idag skulle alltså vara självhat och frustration. Det är bara det att jag är skitglad istället, för jag tycker naturkunskap är roligt för första gången och jag vill fördjupa mig i varenda liten signalsubstans. När man gör det så blir det svårt att hinna med alla delar som man egentligen bara behöver lära sig lite grann om för att samla poäng på provet.
Jag går i skolan för mig nu! Inte för att fiska bekräftelse; med toppresultat som agn.
Nu har jag sportlov. Vad gör man då? Springer en sväng? Formaterar hårddiskar? Startar företag? Förbereder matlådor? Syr gardiner? Djupandas? I vilken ordning i så fall?
Jag får rita upp ett schema.
Världsmästare i uppskjutarbeteende
Jag kom hem för snart tre timmar sedan. Då var det tänkt att jag skulle sätta mig och börja plugga inför provet i naturkunskap, som äger rum imorgon. Jag har sedan jag kom hem diskat överdrivet noggrant, lagat mer avancerad mat än nödvändigt, sorterat papper som jag kunde lagt åt sidan, organiserat program på datorn som jag inte har tid att sätta mig in i, samt putsat skärmar.
Nu jävlar ska jag plugga naturkunskap.
Eller förresten, nu. Nu är jag redo.
Ett annat exempel på min effektivitet är att jag den senaste veckan tuggat tuggummi i sömnen. Innan jag upptäckte denna talang vaknade jag flera gånger per natt på grund av att min salivproduktion tycks gått ner i drivft.
Tillägg i mitt CV: strategiskt skicklig, även i sömnen.
Så frågan är varför jag inte sover nu.
Antagligen för att jag har en hel mängd intryck att bearbeta, eftersom dagen gett mig så mycket.
Tillägg två: god analytisk förmåga.
Jag har påbörjat så många inlägg de senaste dagarna, men inte haft tid att slutföra meningen/tanken/resonemanget en enda gång.
Jag har börjat skriva om mitt förhållande till löpning, om mina funderingar kring ordet passion, om fortbildningen jag var på förra veckan, om min kära mamma som fyllde år i förrgår och om en massa annat som engagerar mig. I dag skulle jag vilja tillägna Emelie ett inlägg. Jag vill försöka sätta ord på hur fantastisk hon är och uttrycka i text och bilder hur mycket hon betyder för mig. Hon blev mamma igår och när jag i dag nåddes av beskedet och såg bilden på hennes nyfödde son, bildade glädjetårarna floder längs med mina skrattrynkorna.
Jag hinner inte skriva idag heller, men jag bifogar ett par bilder som illustrerar en del av det som (förutom studier) upptar min tid.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)