Nu ska jag försöka förklara hur de kan komma sig att jag är på bra humör, trots jag just skrev dåligt på naturkunskapsprovet för bara någon timme sedan. Jag förstår det knappt själv nämligen.
Att hålla isär prestation och person har alltid varit en gren jag behärskat så illa att jag låtit bli att ens ställa upp i motionsklassen. Har det gått dåligt i skolan så har jag straffat mig genom att hoppa av, för att undvika fler misslyckanden. Och fler anledningar att skälla på den där dumma jävla Hanna Virrpanna som inte fattar någonting om det inte går att se med blotta ögat.
Min normala reaktion idag skulle alltså vara självhat och frustration. Det är bara det att jag är skitglad istället, för jag tycker naturkunskap är roligt för första gången och jag vill fördjupa mig i varenda liten signalsubstans. När man gör det så blir det svårt att hinna med alla delar som man egentligen bara behöver lära sig lite grann om för att samla poäng på provet.
Jag går i skolan för mig nu! Inte för att fiska bekräftelse; med toppresultat som agn.
Nu har jag sportlov. Vad gör man då? Springer en sväng? Formaterar hårddiskar? Startar företag? Förbereder matlådor? Syr gardiner? Djupandas? I vilken ordning i så fall?
Jag får rita upp ett schema.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar