Ibland önskar jag att jag var mer dramatisk. Då hade jag kunnat skriva här hela tiden. Jag menar om saker och ting kunde göra mig lite upprörd så att jag kände att jag behövde spy ur mig en massa hat. Jag har så mycket tid och energi över att jag hade kunnat hata på heltid. Det finns faktiskt saker som jag hade velat reagera på. Det finns folk jag hade velat känna behov av att ifrågasätta, men nu gör jag inte det. Detta gör att jag är väldigt ointressant för allmänheten, men vad gör det egentligen?
Jag har funderat på att skriva om min "kamp" mot ätstörningarna. Ibland får jag ett sug av att dela med mig, men jag tvekar hela tiden. Skriver och suddar. Det känns ju jobbigt om man inte ska kunna krama ut något positivt av de senaste 10 årens jävla trams. Jag måste bara komma på hur man bäst gör det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar