Kaos i vanlig ordning, del 987402857238475

Jag gillar att gå i skolan. Vissa dagar längtar jag, likt en ivrig lågstadieelev efter att få sitta och bli matad med kunskap och delta i givande diskussioner. Suga åt mig som en wettex. Problemet är bara att många skoldagar helt saknar lärarledd lektionstid - undervisning - men det är obligatoriskt att befinna sig i skolan. Det kräver enorm ansträngning från min sida, eftersom jag då behöver ha med mig rätt material för att kunna förse mig själv med kunskap och näring under hela dagen. Vad jag behöver då är:

• Blyertspenna
• Pennvässare
• Kulspetspenna
• Suddgummi
• Linjal
• Randigt papper
• Blankt papper
• Rutigt papper
• Laptop
• Sladd
• Kalender
• Rätt böcker
• Telefon
• Handkräm
• Läppbalsam
• Concerta
• Cigaretter
• Tändare
• Jojokort
• Vattenflaska
• Hörlurar
• Matlåda (som jag behöver komma ihåg att förbereda dagen innan)

Om jag lyckas få med mig ovanstående så har jag gjort allt som står i min makt för att få ut det jag vill ha och borde kunna få av skoldagen.

Faktorer jag inte kan påverka, men som kan göra det helt omöjligt för mig att få någonting gjort när jag befinner mig i skolan är:

• Stökig skolmiljö
• Plötsliga ändringar i schemat eller planeringen
• Kollektivtrafik som inte går att räkna med
• Brist på struktur i undervisningen
• Det faktum att jag har ADHD och därför inte kan filtrera bort störande intryck*.

Min förmåga att genomföra del 1 påverkas enormt av det faktum att del 2 är helt oförutsägbar. Denna oförutsägbarhet påverkar min förmåga att strukturera resten av dygnet, inklusive min förmåga att förse mig själv med sömn och återhämtning. 

Ovanstående kan till viss del förklara varför jag inte är klar med gymnasiet och därmed inte har rätt att studera på en nivå som antagligen passat mig bättre. Det kan också förklara varför jag blev så arg att jag slet sönder en tröja i morse, när jag försökte komma fram till vad jag skulle ta på mig för att inte låta kliande lappar eller andra obekvämligheter nalla av den uppmärksamhet jag behöver till studierna. Jag vill inte ha spänning i min vardag. Jag vill ha struktur och förutsägbarhet. 

Alltså; problemet är identifierat. Frågan är bara vad jag ska göra åt det. 

*En del av problematiken förklaras i diagnosurklippen nedan. Innan jag 2008 var det ingen som trodde att mitt ojämna humör faktiskt hintade om hur min kognitiva funktionsprofil ser ut.