Självplågeri eller maskerad?

Igår vantrivdes jag något fruktansvärt med min kropp. Jag ville inte alls vara i den och gå ut och synas. Därför var jag tvungen att tvinga mig till Depå, trots att det var fredag, eftersom det skulle finnas utklädda människor där. Jag var även tvungen att tvinga Emil att klä ut sig, eftersom det var honom jag skulle ut med. Jag klädde ut mig till en mördare på flykt från fängelset och jag klädde ut Emil till nörd. När jag skulle lirka ut glasen ur hans glasögon så råkade jag skära mig i tummen och såg detta som ett ypperligt tillfälle spöka ut mig lite till. Så jag kletade in mitt blod i ansiktet. Upptäckte även att man kunde spruta ut blod genom att trycka på tummen. Det var fascinerande och väldigt osmakligt.

Det märkliga var att jag vill fler komplimanger för mitt utseende än vanligt. Att ha sitt eget blod insmetat i nyllet fungerade inte som skrämselteknik. Är inte det lite konstigt? Tänder folk på blod? Luktar det gott eller nåt? Jag borde kanske försöka göra mig läskig ikväll igen och hoppas på att folk misstar mig för att vara snygg även denna gång. Fast min klädsel för ikväll är redan planerad. Bilden jag har i huvudet ser skitbra ut, men jag befarar att det inte riktigt kommer att bli så bra som jag vill. Dessutom bävar jag lite inför att sy fast brännässlor på kläderna.

Jag bryr mig inte så mycket om själva utgången egentligen. Det roliga är att jag får klä ut mig. Använda min fantasi. Jag önskar att varje dag var en maskerad.