I mitt lilla lilla kök

Det värsta med att ha en liten kokvrå istället för ett rymligt kök är att man aldrig kan ställa undan gårdagens disk och börja laga frukost direkt när man vaknar och är hungrig och lite bakis. Det finns liksom ingenstans att lagra den. Detta hände mig för ungefär två timmar sedan. Jag vaknade av att Axie hoppade upp i sängen och landade på min mage. Hon lyckades även skalla min armbåge på vägen. Hon måste ha sovit på mattan en stund, för i vanliga fall måste man dra henne ur sängen om man vill att hon ska lämna den innan klockan 11. För en gångs skull kanske jag har lyckats tränga ut henne från sängen och inte tvärt om.

I alla fall så upptäckte jag, innan jag ens hunnit öppna ögonen att mitt huvud värkte. Jag gick upp för att bota detta med hjälp av Ipren och Concerta och blev i samma stund påmind om diskberget. Det gick nämligen näppeligen att tråckla in glaset under kranen och fylla på med vatten. Jag svor lite för mig själv och började organisera disken. Tänkte att jag aldrig skulle orka få undan allt, men att jag åtminstone kunde diska lite. Jag brukar diska snabbt och hafsigt och skvätta överallt. Det händer inte helt sällan att jag slår sönder något under tiden.

För mig har bara två terapeutiska aktiviteter i kök existerat. Den ena är matlagning och den andra är något annat, men idag fann jag även diskning avkopplande. Jag kunde inte sluta förrän det var skinande rent. När jag kom på mig själv med att diska diskmedelsflaskan och skrubba den med svinto, insåg jag dock att jag nog borde avbryta. Nu är det så rent att det vore en synd att steka ägg och bacon där. Och jag är svinhungrig. Fuck.