(Jag har problem med planer som ändras åt höger och vänster och man får liksom ingenting vettigt gjort när man måste stå utomhus och vänta på tåg eftersom fingrarna domnar bort redan innan man låst upp knapparna i mobilen.)
men de hade inga råd att ge så jag ignorerade min magkänsla, trots att jag nyligen lovade att lita på den. Det var inga problem att ta sig till skolan. Hem var desto svårare. Därför har jag även idag stått ute och skakat i en dryg halvtimme utan att veta om tåget skulle komma eller ej. När jag kom hem var min planering ruckad och jag visste inte var jag skulle börja. Dessutom gick jag runt och var irriterad resten av dagen.
Jag förstår inte hur andra människor funkar. Jag kan inte ta en tågförsening med en klackspark. Speciellt inte dagar som denna, då jag slarvat med att tänka igenom och skriva ner vad som behöver ordnas samt i vilken ordning det helst ska ordnas. Jag kan inte strukturera om min dag utan vidare, när det redan krävs en enorm ansträngning för att jag inte ska tappa fokus. Då blir det lätt så att jag gör tusen saker samtidigt istället för en åt gången.
(Jag bakade även bröd och gjorde müsli samtidigt. Och plåtade)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar