Det hände massor under 2011. I januari bytte jag ett kort förhållande, dömt att misslyckas, mot ett annat likadant. Ödslade min tid på att försöka laga trasiga killar som inte ville bli lagade, istället för att laga mig själv. Jag hade precis flyttat hem till mina föräldrar. Jag var utbränd, nyskild och hade ingen aning om vad jag skulle göra åt min situation. Jag försökte döva min ångest med för mycket vin och tabletter. Så fortsatte det fram till februaris slut. Kanske var det en nödvändighet att slå i botten för att börja den långa klättringen uppåt.
En dag bestämde jag mig för att bryta helt med det andra korta förhållandet och med sömntabletterna. Kände mig diffus. Nästan utsuddad. Ensamheten var nästan outhärdligt. Vem var jag utan en kille vid min sida? Jag letade efter mig själv. Grävde i mitt inre och försökte hitta styrka och lugn någonstans där inne. Men jag var otålig som vanligt och ville spola fram till dagen då jag skulle vara självsäker nog för att duga för någon som jag så gärna ville duga för. Jag strävade efter rätt mål men av fel anledning. Men jag är glad att jag strävade efter det där som jag så länge hade velat ha, för det gjorde mig motiverad trots att jag inte helt och hållet gjorde det för min egen skull. Jag insåg till slut att jag inte måste ha en famn att vila i för att känna mig trygg.
April präglades av tristess, ångest, lägenhetsletande och fest. Jag höll huvudet ovanför vattenytan. Tvingade mig själv att inte ge upp. Jag gav mig själv och Axie social träning genom att hänga på Skateshop. Jag tog mig själv i örat och släpade mig ut bland folk istället för att fastna i mitt lilla rum i Åhus. Jag slängde mig i havet för första gången i april. Försökte chocka igång systemet och det kanske hjälpte.
januari
februari
mars
april
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar