Jag var nyss på väg att inte kunna ta mig in i min lägenhet efter en hundpromenad, eftersom jag hörde jamande så fort jag kommit genom porten. Jag gick ut igen och började fundera ut hur jag skulle gå tillväga. Då kom brevbäraren ut genom porten bredvid. Han stannade upp och tittade vettskrämt på mig och Axie. En figur i kängor, camouflagejacka, luva och solglasögon med en kattgalen "kamphund" flåsandes i koppel är kanske en smula skräckinjagande. Jag förklarade att jag inte kunde ta mig in eftersom det var en katt i trappen. Han frågade lite misstänksamt om jag bodde där och jag försäkrade honom om att jag gjorde det, varpå jag la fram min plan - att jag skulle gå ett varv runt huset medan han delade ut posten och tog med sig katten på vägen ut. Han lovade att göra sitt bästa och när jag kom tillbaka var kusten klar. Jag vinkade och gjorde tummen upp när han kom ut genom nästa port. Det kunde blivit jobbigt men brevbäraren räddade mig och antingen Axie eller katten. Så mycket action har jag i min vardag.
Annars hade jag en ganska effektiv dag igår. Jag tvättade, strök, sydde om en ful tröja och började sy om min päls. På kvällen gjorde jag och Emil en klädbeställning och sen plöjde jag igenom första säsongen av It's always sunny in Philadelphia. Skitdålig serie tänkte jag efter varje avsnitt men satte ändå på ett nytt. Rent självplågeri.
Nu ska jag fortsätta sy.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar