Jag somnade väl kanske lite sent inatt och vaknade många gånger för Axie trängdes och pep och ville ligga på min arm. Jag är glad att jag har henne för mitt hjärta bankade så att det syntes genom bröstkorgen. Ångest är en bitch och jag vet inte ens vad hon kommer ifrån.
Idag ska jag klara av maten och hitta mig ett par handskar. Det borde väl inte vara så förbannat svårt?
Frukost och löptur är redan avklarat. Mina ben är pigga och orkar mycket idag. Det älskar jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar