Frank gallery & studios säger sig vilja lyfta
oetablerade konstnärer på Malmös konstscen. Ändå finns inte konstnärerna bakom
utställningen Art with a body att hitta någonstans i den digitala eller tryckta
marknadsföringen. På ett vitt A4, i mörkret, i Franks garageport finns våra
namn uppradade. Det är allt. Hanna Hildeman heter jag, och jag vill att mitt
namn ska finnas på internet. För det är svårt att göra sig ett namn som
konstnär och i detta fall gör inte Frank någon större insats för att ändra på
det.
Jag är konstnär. Jag gillar inte
att arbeta oavlönat. Jag gillar inte att känna mig utnyttjad. Jag (och Hannes
Franker) kom på idén med att stänga ute publiken under eventet på gallerinatten
i Malmö.
Det enda jag gjort när det kommer till utställningen är att
kläcka idén och att tillverka en har-kostym. Många har jobbat mycket hårdare med
projektet. Det hade jag också gjort om jag känt att det gagnat mig.
Idag håller delar av Frank-kollektivet ett artist talk i
Helsingborg, där man ska lyfta frågan om vem som är välkommen på konstscenen.
Ni kan lyssna på vad de har att säga om ni vill, men jag har redan svaret. Jag
fick det igår kväll. När jag burit mitt verk i fyra timmar, tog jag av mig
masken, skuttade ner i källaren och bytte om till min civila päls. Sedan smög
jag upp för att smita ut bakvägen, för att inte pajja hela konceptet med att
bara harar var välkomna på festen. Till min förvåning stod det då en tjej i
DJ-båset, iförd min har-mask. Mitt verk. Jag kommer aldrig att vara okej med
att någon visar upp min konst utan att nämna mitt namn.
Svaret på vem som är välkommen in på konstscenen är i alla
fall: våldför dig på valfri konstnärs identitet och stig på.
Hej Hanna, Hannes här.
SvaraRaderaVisst gillar jag att mitt namn nämns så ofta som möjligt och visst kunde våra namn skyltats tydligare o i mängder av format. Samtidigt har det varit ett kollektivt arbete från början till slut och många kämpade ända fram till den försenade öppningen, sjukdomar, strul och tiden till trots.
Våra namn finns nämnda nånstans och vi alla gjorde ett fint jobb som en kropp, för att förverkliga nåt ingen av oss kunde gjort själv.
Tycker därför att kritiken är lite hård, ett halvdåligt omnämnande undanröjer inte allt som aldrig skulle skett utan FRANK som plattform.
Bra jobbat allihop, nästa gång hjälps vi åt att vara tydligare med namndroppandet, alternativt så gör vi inga fler utställningar utan en PR-ansvarig.