Artist talk på distans. Malmö 1 oktober 2017

Frank gallery & studios säger sig vilja lyfta oetablerade konstnärer på Malmös konstscen. Ändå finns inte konstnärerna bakom utställningen Art with a body att hitta någonstans i den digitala eller tryckta marknadsföringen. På ett vitt A4, i mörkret, i Franks garageport finns våra namn uppradade. Det är allt. Hanna Hildeman heter jag, och jag vill att mitt namn ska finnas på internet. För det är svårt att göra sig ett namn som konstnär och i detta fall gör inte Frank någon större insats för att ändra på det.

Jag är konstnär. Jag gillar inte att arbeta oavlönat. Jag gillar inte att känna mig utnyttjad. Jag (och Hannes Franker) kom på idén med att stänga ute publiken under eventet på gallerinatten i Malmö.

Det enda jag gjort när det kommer till utställningen är att kläcka idén och att tillverka en har-kostym. Många har jobbat mycket hårdare med projektet. Det hade jag också gjort om jag känt att det gagnat mig.

Idag håller delar av Frank-kollektivet ett artist talk i Helsingborg, där man ska lyfta frågan om vem som är välkommen på konstscenen. Ni kan lyssna på vad de har att säga om ni vill, men jag har redan svaret. Jag fick det igår kväll. När jag burit mitt verk i fyra timmar, tog jag av mig masken, skuttade ner i källaren och bytte om till min civila päls. Sedan smög jag upp för att smita ut bakvägen, för att inte pajja hela konceptet med att bara harar var välkomna på festen. Till min förvåning stod det då en tjej i DJ-båset, iförd min har-mask. Mitt verk. Jag kommer aldrig att vara okej med att någon visar upp min konst utan att nämna mitt namn.


Svaret på vem som är välkommen in på konstscenen är i alla fall: våldför dig på valfri konstnärs identitet och stig på.

1 kommentar:

  1. Hej Hanna, Hannes här.
    Visst gillar jag att mitt namn nämns så ofta som möjligt och visst kunde våra namn skyltats tydligare o i mängder av format. Samtidigt har det varit ett kollektivt arbete från början till slut och många kämpade ända fram till den försenade öppningen, sjukdomar, strul och tiden till trots.
    Våra namn finns nämnda nånstans och vi alla gjorde ett fint jobb som en kropp, för att förverkliga nåt ingen av oss kunde gjort själv.
    Tycker därför att kritiken är lite hård, ett halvdåligt omnämnande undanröjer inte allt som aldrig skulle skett utan FRANK som plattform.
    Bra jobbat allihop, nästa gång hjälps vi åt att vara tydligare med namndroppandet, alternativt så gör vi inga fler utställningar utan en PR-ansvarig.

    SvaraRadera